Tid för eftertanke

Att fira in ett nytt år är alltid kul, en härlig känsla av omstart infinner sig, och möjligheten av att lämna saker bakom sig blir nästan en rättighet. Jag brukar grunna över vad som egentligen hänt under året, vad som varit bra och vad som varit kanske mindre bra. Vissa år smyger sig obemärkt förbli medan andra har haft större inverkan. Gemensamt med alla år jag minns är ofta att det inte bara varit guld och solsken utan det har ofta hänt ledsamma tråkiga saker som gjort att jag varit mer tacksam över allt bra som hänt. Känner ni igen er?

Att minnas det år ens barn föds gör nog alla. Man vet vilka låtar som spelades på radion, man vet kanske vilken politiker som styrde, vilken bil man hade och hur kaffet smakade efter förlossningen. Det kommer även vi göra. Vi kommer också minnas dessa tysta promenader mellan bilen och sjukhuset, den fruktansvärda känslan att lämna sitt barn bakom sig när vi själva åkte hem, dagen då Karl var helt sladdlös, första barnvagnspromenaden och första gången han kunde ha kläder på sig.

Att få fira nyår hemma med fina vänner och en glad liten Karl vad inget vi ens vågat tro på när han föddes. Våra mål har varit oerhört kortsiktiga under hösten. Att inte våga planera längre än en dag eller två framåt gör faktiskt att man njuter otroligt mycket av stunden. Så att få avsluta året med att skåla med goda vänner och en varm sovande bebis i famnen var oerhört härligt och något jag aldrig tagit för givet.

På fredag om två dagar skall vi till läkaren igen. Jag tror att vi då kommer få en tidsindikation på när nästa operation kommer att ske. Det är med blandade känslor vi tänker på det. På ett sätt så vill vi ju bara ha det gjort, han måste ju göra den någon gång och att vänta är plågsamt, att han dessutom är så känslig nu bidrar ju också till att vi bara vill ha det gjort.

Å andra sidan så får jag en stor infekterad klump i magen att vi snart måste ännu en gång lämna av vår lille bebis uppe på operation. Att åka hem till en tyst lägenhet för att ännu en gång vänta på samtalet…. Att inte veta om han lever eller inte… Nej, när de tankarna kommer vill man bara stanna tiden och leva i bubblan.

Gott nytt år till er alla!

20140101-182454.jpg

20140101-182506.jpg

20140101-182516.jpg

Annonser

4 thoughts on “Tid för eftertanke

  1. Åsa skriver:

    God fortsättning på det nya året! ❤ Kram på er!

  2. Johanna, gammal bekant till Bulti skriver:

    Fina bilder! Er lilla Karl verkar stark å kommer nog klara operation galant!!💕

  3. Eva Ahlander skriver:

    Gott Nytt År till er!!

  4. Pammis skriver:

    All kärlek till er!! Med 3 biologiska, 3 bonus och 2 fosterbarn som alla fått vara fysiskt friska, kan man knappt ana er kamp! Låt 2014 bli ett fantastiskt år! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s