Undersökt igen

I tisdags var vi uppe på vårt extrabesök på hjärtavdelningen. Karls sköterska Anna tog blodprover, EKG, mätte syresättningen och vägde honom. Allt såg fint ut förutom tillväxten. Tidigare har Karl alltid legat ett steg upp från den klassiska BVC kurvan men nu hade han gått ner i vikt sen sist och därmed hamnat ett snäpp under normalkurvan. Det känns ju inget vidare faktiskt, ytterligare en daglig påminnelse om att vi är föräldrar till ett hjärtbarn. Vi har ju under sista åter varit så oerhört förskonade från symtom att vi nästan glömt hur sjuk han är in emellanåt. Nu skall vi ju inte måla fan på väggen för trots blå läppar och en klen viktkurva så får vi inte glömma att Karl fortfarande är en av de friskaste HLHS-ungar vi känner!

Imorgon är det dags för förskolestart och jag har hanterat oron med shopping, så Karl startar med en helt ny garderob, allt namnat och klart. Jag vet att det kommer bli hur bra som helst, men det är klart att det känns i hjärtat lite.  

       

Extra kontroll på kungen

De sista tre veckorna har Karl varit riktigt sliten. Från att ha sovit en gång mitt på dagen har han början sova två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen för att sedan gå och lägga sig klockan sju för natten. Han har varit kall och blå ofta och på riktigt dåligt humör emellanåt.

När det först började trodde vi det berodde på att det var fler tänder på gång, sen gissade vi att det var förkylning som spökade… Men oron över att det skulle vara hans hjärta som var boven har legat och grott hela tiden. Ringde tillslut hjärtmottagningen och skall få komma på kontroll på tisdag. Det känns skönt att de kollar upp honom. Samtidigt är jag lite rädd för att de inte skall hitta något onormalt och att den nya dåliga orken skall vara en del av hans nya vardag fram tills nästa operation.

Förutom att Karl är trött och hängig så händer det saker hela tiden hör hemma. Han har varit hos urologen igen där vi fick de glädjande beskedet att de inte behöver operera ner hans kulor utan att tyngdlagen kommer ta ut sin rätt så småningom och att de därmed kommer hamna på rätt plats av sig själv. Skönt att slippa en sövning extra!

Han har även fått plats på förskola som om två veckor börjar inskolningen! Det känns riktigt läskigt…. För mig, Karl kommer säkert klara sig galant 😃

Han är förövrigt världens sötaste storebror. Vill helst ha Siri i knät hela tiden, pussar på henne och hämtar hennes nappar. Hjärtat smälter ju ❤️